18 Jul

En liten enkät om ungdomsböcker

lavendelmacaron

Förra veckan nämnde jag i ett inlägg att 55 % av alla ungdomsböcker som säljs i USA köps av läsare över 18 år, och framförallt för eget bruk. Det får mig förstås att undra hur siffrorna ser ut i Sverige.

Så jag gjorde en liten enkät. Läser du ungdomsböcker? Ja? Nej? Oavsett svar blir vi solskensglada om ni vill gå in och svara på frågorna här. Enkäten består endast av 10 frågor och tar inte lång tid att fylla i. Vad är det egentligen som gör ungdomsböcker så speciella? Och vilka är vi som läser dem?

Soliga hälsningar,
Sofia

09 Jul

Hur YA tar över världen, ett steg i taget

Emily Lockhart_Photo credit www.heatherweston.comNär Forbes listar årets The World’s Most Powerful Celebrity 100 List hittar vi Beyoncé på guldplats. Andra kända ansikten på topplaceringar är Dr Dre, Oprah Winfrey och Ellen DeGeneres.

Och ungdomsboksförfattarna då? Jodå, nya namn på listan är John Green, som fått ett enormt uppsving, både ekonomiskt och popularitetsmässigt med The Fault in Our Stars, och blott 25-åriga Veronica Roth med sin Divergent-trilogi. Tillsammans sålde de 8,5 miljoner böcker under 2013.

Ungdomsboken som kategori är tveklöst på frammarsch. Enligt en studie från förra året läste 75 % av amerikanerna i åldern 16–29 åtminstone en fysisk bok under året, och 65 % hade lånekort på biblioteket. Men ungdomslitteraturens växande popularitet, liksom försäljningsframgång, handlar framförallt om att det inte bara är unga vuxna som läser dessa böcker.

Nej, snarare är det så att 55 % av alla ungdomsböcker köps av läsare över 18 år. I USA visar en undersökning att 30–44-åringar står för 28 % av all ungdomsboksförsäljning, och att böckerna i första hand är köpta för eget bruk.

Vem blir då nästa inflytelserika ungdomsboksförfattare att hamna på denna åtråvärda topp 100-lista? Forbes gissar på E. Lockhart.

(Det gör vi med!)

Celebrity 100 är en årlig lista som har utsetts av Forbes sedan 1999. Tanken är att lista årets hundra mest inflytelserika kändisar, sett till inkomst, sökträffar på internet, fanskara och pressklipp.

02 Jul

Fint om ungdomslitteraturen

bildSkrev jag inte för ett tag sedan här på bloggen att ungdomsboken står starkt och stadigt och inte behöver en massa försvarstal? Ändå kan jag inte hjälpa att känna ”Ha! In your face!” gentemot YA-motståndarna, så fort någon skriver något smart och bra (och försvarande) om ungdomslitteraturen.  Exakt så kände jag alltså när jag läste följande citat i USA Today:

 

You read Young Adult fiction … go on, admit it. There’s nothing wrong with it and in fact you should be proud to admit that you do. YA fiction is not just for teenagers with angst but for everybody who enjoys a good story that happens to follow a teen hero or heroine. Many bestsellers are YA novels and in fact the current No. 1-selling book on Amazon is John Green’s The Fault in Our Stars. (Go Nerdfighters!)

Huvudet på spiken och allt sånt där. (Och ha!)

 

01 Jul

”Vi vill svepas med redan i första kapitlet”

Hur gör man egentligen för att få ett manus antaget av ett förlag? Finns det några tips och genvägar? Therese Gregorius och Kapitel 1 har intervjuat Sofia Ejheden. 

Sofia Ejheden jobbar som produktionschef på Kalla Kulor förlag och det nystartade imprintet Lavender Lit. Kalla Kulor startade 2001 och har en bred utgivning. På listan över utkomna titlar hittar vi både skönlitteratur, biografier, musikböcker, samhällsdebatt och mycket annat. Många av författarna är erfarna, men här finns också flera debutanter och förstagångsförfattare.

Sofia_Ejheden_press3Hur jobbar Kalla Kulor och Lavender Lit med att få in nya manus och författare?
– Vi letar ständigt efter nya författartalanger och starka manus, berättar Sofia. Vi gör det på flera olika sätt: framför allt läser vi de spontaninskickade manusen som kommer in och följer upp tips från författarcoacher. Men vi kan också vända oss direkt till personer som vi vet besitter specialkunskaper inom ett visst ämne. Det gjorde vi bland annat med fackboken Kina enligt Cho, där författaren Frédéric Cho är en av Sveriges absolut främsta Kinakännare.

I takt med att olika sorters egenutgivning blir allt vanligare, öppnas ännu ett sätt att synas och bli upptäckt. Förlaget håller definitivt ögonen öppna på alla delar av branschen, säger Sofia.

– Naturligtvis följer vi den utgivning som sker, både hos de traditionella förlagen och via egenutgivning. Man vet aldrig när det kan dyka upp något som fångar vårt intresse! Med tanke på hur svårt det är att bli utgiven av ett traditionellt förlag, tycker jag det är jättebra att möjligheten till egenutgivning finns. Är man dessutom villig att slita hårt för att den egenutgivna boken ska slå igenom på marknaden, är det inte alls omöjligt att man lyckas. Det finns flera utmärkta exempel på det, bland annat Emelie Schepp och hennes debut Märkta för livet.

Vad letar ni efter i ett manus? Vad ska det ha för att kunna bli aktuellt för utgivning?
– Äkthet, originalitet, det där lilla extra. Det är viktigt att vi sveps med redan i första kapitlet, helst redan på första sidan. Om inte vi gör det, tror vi inte att våra läsare kommer att göra det heller.

Vad händer då när ett spontanmanus kommer in till förlaget? Vem eller vilka läser, och hur går det till att fatta beslut om utgivning eller refus?
– Vi har en manusansvarig på förlaget som gör det första urvalet. De manus som väljs ut ur högen läses sedan av resten av förlaget. Om vi kommer överens om att ett manus har utgivningspotential bokar vi in ett möte med författaren. Vi tycker att det är jätteviktigt med personkemi, författen ska trivas med oss och vi med författaren.

Finns det något man absolut inte ska göra, när man skickar in manus till er? Någon detalj som får er att genast rata manuset?
– Vi vill inte ha fysiska manus, alltså utskrivna på papper. Skickar du ett sådant kommer det inte att bli läst. Men eftersom vi är så tydliga med det på vår hemsida har de allra flesta koll på det. Det var evigheter sedan vi tog emot ett manus per post.

Det kan också vara bra att låta någon annan titta på ditt manus innan du skickar iväg det. Idag har det blivit allt vanligare att aspirerande författare tar hjälp av en lektör, redaktör eller liknande för att göra en extra bearbetning och finslipa texten innan den går till förlag. Det är något som Sofia ställer sig positiv till.

– Vi rekommenderar starkt att man tar hjälp. Tillsammans med en lektör eller redaktör kan manuset få den där extra skjutsen som behövs, både språkligt och innehållsmässigt. I den konkurrens som råder krävs det att man har ett manus som verkligen sticker ut vid första anblick. Ett genomarbetat språk är en bra början.

Hur ser det ut framöver? Om ni helt fritt fick önska er det perfekta manuset för 2014–2015, vad skulle det vara?
– Förlagschefen önskar sig boken med titeln Palmemördaren: det var jag. Eller biografin om Robyn. Personligen ser jag gärna starka, samtida crossovermanus, med vackert språk, intressanta vändningar och smarta huvudkaraktärer.