02 Jun

Sofia Ejheden ny delägare och förläggare på Kalla Kulor och Lavender Lit

Sofia Ejheden_Foto Ossian EklundSofia Ejheden, tidigare produktionschef på Kalla Kulor och grundare av imprintet Lavender Lit, återvänder till förlagen som delägare och förläggare. Hon kommer närmast från en tjänst som förläggande redaktör på Printz Publishing.

– Vi ser stora tillväxtmöjligheter för både Kalla Kulor och Lavender Lit och för att hinna med allt behövde vi förstärka. Att Sofia – som verkligen känner förlaget utan och innan – väljer att återvända till oss ser jag som det allra finaste av förtroenden, säger Hans-Olov Öberg, VD på Kalla Kulor.

Kalla Kulor startades 2001 av Hans-Olov Öberg och ger ut böcker inom genrerna deckare, samhällsdebatt, biografier och popkultur. Imprintet Lavender Lit, som startades 2014, fokuserar på skönlitteratur för unga och vuxna.

– Som mångårig anställd på Kalla Kulor känns det oerhört roligt att göra comeback i den här rollen, och att fortsätta bygga vårt redan starka och fina varumärke. Kalla Kulor och Lavender Lit utgör tillsammans en stark aktör på bokmarknaden och de kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. Jag ser fram emot att se båda förlagen växa framöver, säger Sofia Ejheden, som i juni blir ny förläggare på Lavender Lit.

För frågor och mer information, kontakta:

Hans-Olov Öberg, hans-olov.oberg@kallakulor.com
Sofia Ejheden, sofia@lavenderlit.com

09 Sep

Boklådor och författarevent i New York

IMG_2092Jag är förmodligen inte den enda bokälskaren som avgudar att besöka boklådor – både hemma i Sverige och utomlands. New York bjuder på ett underbart utbud av bokhandlar i alla storlekar och med en massa olika stilar och inriktningar. Det är bara att utforska och hitta sin egen favorit! Personligen är jag väldigt förtjust i Barnes & Noble, som är den största bokhandelskedjan, med flera våningar stora butiker, långa rader av bokhyllor och med en massa bord som tipsar om personalens favoriter, de hetaste titlarna just nu och böcker du borde läsa om du gillade den och den boken. Det kanske låter tråkigt att vara i förtjust i en centralstyrd kedja, men jag älskar deras YA-utbud (som i Union Square-butiken är jättestort) och deras tipsbord. Tipsborden är av samma stuk som på exempelvis Waterstones i London och är ett utomordentligt trevlig sätt att uppmärksamma titlar på och mycket trevligt för kunden att botanisera omkring bland. Jag skulle gärna se att detta grepp användes flitigare även i Sveriges bokhandlar. Men just på grund av att B&N är en kedja är det också samma böcker som ligger på tipsborden i de olika butikerna på Manhattan, vilket är trist. Jag önskar att butikerna hade mer att säga till om där.

IMG_2091Sedan får man förstås inte missa klassikern Strand Book Store som säljer både nya och gamla böcker. Här är det alltid fullt av folk som trängs bland hyllor och bord (jag älskar att det alltid är så himla mycket folk inne i New Yorks boklådor! Bli heller inte förvånad om du ser folk sitta på golvet och läsa i böckerna, det är mycket vanligt.) Housing Works Bookstore Cafe är mindre än de två föregående tipsen, men otroligt mysig – och medan du väljer vilka böcker som ska få följa med dig hem kan du köpa ett glas vin i caféet. (Världens bästa grej!) Books of Wonder är en given favorit och ett måste för alla som gillar barn- och ungdomslitteratur. Mysig atmosfär, bra utbud och fantastiskt hjälpsam personal. Rolig fakta är att många YA-författare har jobbat där, som till exempel Jenny Han och Adam Silvera.

I Brooklyn finns också många boklådor väl värda ett besök. I Williamsburg finns charmiga Spoonbill & Sugertown och på Fulton Street i Fort Greene ligger suveräna Greenlight Bookstore.

IMG_1513Boklådorna här är jättebra på att anordna författarevents, så håll koll på vad som händer inför din New York-resa! Häromveckan var jag på releasepartaj för David Levithans Another Day på Books of Wonder (och en massa andra YA-författare var där för att lyssna och visa sitt stöd, vilket gjorde mig oerhört starstruck!), och framöver ska jag bland annat på författarevent med Ransom Riggs (för kommande boken Library of Souls), Jojo Moyes (för After You, den hett efterlängtade uppföljaren till Me Before You/Livet efter dig) och ”Realistic Teen Reads” med Jennifer E. Smith, Amanda Maciel, Maggie Lehrman och Carolyn Mackler. För att få gå på eventen krävs oftast inte mer än att man köper boken (och i samma veva får man ett wristband = en sittplats). Boken går i regel inte att köpa förrän samma dag som eventet går av stapeln och om författaren i fråga är väldigt populär kan det vara en god idé att gå och köpa boken redan när butiken öppnar på morgonen.

/Sofia på bokhandelsvift

26 Aug

Vad YA, feelgood och deckare har gemensamt

IMG_1437Går man in i en stor bokhandel som Barnes & Noble här i USA hittar man långa hyllrader med young adult-böcker samt en massa bord där dessa böcker puffas för med skyltar i stil med ”Mind-Blowing Stories with Sharp Twists (You’ll Want to Talk About These Books with Everyone You Know)” och ”20 Books We Read After Paper Towns”. Böckerna finns i mängder av olika genrer: realism, romantik, sci-fi, fantasy, spänning osv.

Vi känner alla till The Hunger Games, If I Stay, Divergent och John Greens böcker. Samtliga har filmatiserats och blivit blockbusters, men bakom filmen finns också en bästsäljande bok – och gemensamt för dessa är att de kategoriseras som YA-böcker (eller ännu hellre crossoverböcker: böcker som till stor del läses av både unga och vuxna). År 2012 gjordes en undersökning i USA som visade att hela 55 procent av de som köpte YA-böcker var över 18 år, och merparten uppgav att de köpte dem för eget bruk.

I Sverige har vi inte kommit lika långt, men jag hävdar att vi är på god väg. Utan att likställa dem ur ett genreperspektiv (inom YA förekommer som bekant alla typer av genrer), vill jag ändå påstå att det finns likheter mellan deckare, chicklit, feelgood och YA. I samtliga fyra genrer/kategorier bjuds du på en läsupplevelse som är lättillgänglig, fängslande och underhållande. Det rör sig om böcker som snabbt suger in dig och som får dig att känna saker. Här finns i regel inga långa, urtrista (och suck så onödiga) passager, utan snarare ett driv som får dig att vilja läsa vidare. En bra chicklit- och/eller feelgoodbok (för vuxna) kan vara nog så välskriven. En bra YA i modern tid är alltid välskriven. Dagens YA tänjer gränser, utmanar och experimenterar – men är fortfarande relativt lätt för läsaren att ta till sig, precis som chicklit, feelgood och deckare.

IMG_1438Anledningen till att jag väljer att skriva YA i stället för ungdomslitteratur beror helt enkelt på att ”ungdoms” kan innefatta ett så brett åldersspann. Och det jag beskriver här är inte böcker för 12-åringar, utan snarare böcker som lämpligast kan kategoriseras som 15+ (eller böcker för unga vuxna). Jag tror att den svenska benämningen ”ungdomsbok” fortfarande är avskräckande för många vuxna läsare. Vem vill gå in i bokhandeln och köpa en bok för ungdomar (när man i själva verket är 25, 35, 45 osv)? (Bättre då att uteslutande kalla dem crossoverböcker, kanske?)

För vad är egentligen en ungdomsbok? En bok som handlar om unga? Ja, vanligtvis. Men hur många ”vuxenböcker” har du inte läst där handlingen utgår ifrån en ung människas perspektiv? Årets Pulitzerprisvinnande roman, All the Light We Cannot See, handlar om unga personer. Och Pulizerpriset är ju ett himla prestigefullt och tjusigt pris, eller hur? Ingen skulle tolka den som en ungdomsbok. Fast jo, här i USA kan du hitta den både i vuxenhyllan och i YA-hyllan. Och det finns mängder av andra liknande exempel.

Vi har kategoriserat förstautgåvorna av E. Lockharts böcker som unga vuxna. Lotta Olsson skrev i DN att Kanske är det allt du behöver veta snarare är ”en vuxenroman som också går att läsa när man är yngre”, och jag har sett bloggare som i sina recensioner ifrågasatt varför böckerna är kategoriserade som ungdoms, när de passar minst lika bra för en vuxen målgrupp. Allt detta stämmer, men det är också det som gör Kanske och Den ökända historien om Frankie Landau-Banks till utmärkta exempel på vad en crossoverbok är för något. Crossover-/unga vuxna-böcker handlar om unga personer (oftast i övre tonåren), de utgår från dessa individers känsloliv, och marknadsförs av förlaget som böcker för unga, men de håller samtidigt en sådan litterär kvalitet att de passar precis lika bra för vuxna att läsa.

IMG_0784Bortsett från att Kanske och Frankie på sitt originalspråk gavs ut som YA-böcker, och har alla de bästa egenskaper som jag tycker att en YA-/crossoverbok ska ha, finns det ytterligare en anledning till varför kategorivalet föll sig naturligt. I Sverige ges det ut stora mängder skönlitteratur för vuxna, både svenska original och översatta från diverse språk. Det ges ut betydligt färre unga vuxna-böcker. En bok som kategoriserats för unga vuxna kommer att köpas av ungdomar, föräldrar och andra vuxna, mor- och farföräldrar (osv), och de kommer att läsas av ungdomar liksom av vuxna (som har upptäckt och fängslats av det fantastiska utbud av bokpärlor i varierande genrer som finns inom unga vuxna-kategorin). Placerade i facket ”romaner för vuxna”, där det mer eller mindre bara finns plats för de största av de största storsäljarna, är risken stor att både Kanske och Frankie hade drunknat i mängden.

Men jag tror att YA-litteraturen har framtiden för sig. Allt fler kommer att upptäcka förtrollningen och charmen med dessa böcker – precis som de en gång gjorde med alla deckare-, feelgood- och chicklitböcker som kom att bli storsäljare.

//Sofia

18 Aug

Jakten på det DÄR manuset

IMG_0958”Hej! Se nedanstående beskrivning. Låter som en intressant debut. Vill ni läsa manus?”

Ungefär så kan ett mejl från en litterär agent se ut. Jag läser den bifogade beskrivningen av manuset – det är en amerikansk YA-bok, planerad att ges ut i USA 2017. Rättigheterna har redan sålts till en handfull länder – Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Norge … ”Eleanor & Park meets We Were Liars” står det i pitchen från den amerikanska agenten. Låter ju synnerligen intressant. Jag börjar läsa. På sida 20 har jag ännu inte fallit pladask, men är villig att ge det en chans. På sida 100 (av 350) vill jag fortfarande läsa vidare, men … Sida 220: Känslan från sida 100 håller i sig. Sida 300: Snabbläser de sista 50 för att få veta hur det slutar samtidigt som viss stress och frustration gnager i mig. Ännu ett manus som inte håller måttet, bra-men-inte-fantastiskt. Igen. Åååh.

Att leta manus är bland det roligaste med mitt jobb. Faktum är att letandet ofta är roligare än själva läsandet – för precis som i exemplet ovan så är de flesta manus besvikelser. Inte för att manusen jag läser är dåliga, absolut inte, men det är sällan jag läser ett manus som ger mig en sådan WOW-upplevelse att jag bara måste ge ut det. (Det har hittills skett fem gånger: 1. Kanske är det allt du behöver veta, 2. Den ökända historien om Frankie Landau-Banks, 3. Vi är alla helt utom oss, 4. Skärvor av minnen och 5. Manuset jag teasade om i förra blogginlägget.)

IMG_0907I jakten på det där manuset försöker jag hålla mig extremt uppdaterad om vilka nya titlar agenterna pushar mest för, vilka rättighetsaffärer det snackas om, vilka smarta pr-kampanjer de utländska förlagen tänker dra igång kring sina titlar och vilka böcker förhandsläsarna hyllar mest. Jag läser bokbloggar, hänger på Goodreads, skummar bokforum och brittiska och amerikanska onlinetidningar som har med förlag och böcker att göra, och jag prenumererar på mängder av nyhetsbrev. Så fort jag ramlar över något som verkar intressant kontaktar jag agenten och kollar om de svenska rättigheterna är fria. Och manushögen växer och växer … När, åh när, ska jag hinna läsa alla dessa manus som jag plockar hem? Många har jag bara läst ett femtiotal sidor i, för även om man kan missa bra böcker genom att inte läsa hela (Jellicoe Road är ett bra exempel), anser jag att om jag inte blivit fängslad av något redan inledningsvis (språket, handlingen, karaktärerna eller liknande) är det ändå ingen bok jag i slutändan kommer att vilja ge ut. Det måste finnas något extra, och om det gör det brukar det märkas rätt omgående. När jag för första gången läste We Were Liars (Kanske är det allt du behöver veta) vände jag mig till min kollega Kajsa och sa: ”Du, den här verkar ASBRA!” Då hade jag läst en sida.

Ibland bara vet man. Och ibland gör man det inte. Jag kommer säkerligen gå miste om många fantastiska (storsäljande) titlar i framtiden – för att jag varit för sen på bollen, inte fattat ”grejen” eller, hehe, inte läst mer än femtio sidor av boken i fråga. Men jag fortsätter att leta, och jag fortsätter att ge ut böcker som redan på första sidan ”har något” och jag håller tummarna för att ni vill läsa dem.

//Sofia, läsande förläggare i New York

10 Aug

Förläggarliv i New York City

IMG_0787[1]Jag befinner mig i New York, denna otroliga stad som aldrig sover, som har allt att erbjuda, och kanske viktigast av allt, som är den amerikansk bokbranschens metropol. Det är här de stora förlagshusen ligger, de flesta litterära agenterna och scouterna verkar här, och det finns en hel uppsjö av stora och små boklådor. Och det är därför jag är här, för att utforska, insupa och uppleva bokbranschen i den mest fantastiska staden av dem alla.

Jag har varit här i en vecka nu. Jag ska vara här i tre månader. En stund kvar alltså (tack och lov, jag undrar redan hur jag någonsin ska kunna åka hem och lämna allt det här!). Under tiden jag är här kommer jag att jobba som vanligt med Lavender Lit och Kalla Kulor – fast på distans (tummen upp för internet) och med sex timmars tidsskillnad. 

I veckan hade jag dessutom mitt första agentmöte. Vi träffades på en liten mysig restaurang i Brooklyn, drack islatte och pratade om manus hon redan skickat, och som jag antingen läst eller bara hunnit kika på, och om nya manus som hon trodde skulle kunna vara intressanta. Det är lätt att hungra efter det nya stora manuset, det som ännu inte kommit ut, men som av scouter, agenter och förlag spås bli en stor hit. Och givetvis är det drömmen att lägga vantarna på ett sådant. Lite grann som vi hade turen att göra med We Were Liars/Kanske är det allt du behöver veta.

När vi pratade om vad som är hett just nu skrattade agenten och sa att under de senaste bokmässorna har alla internationella förläggare varit på jakt efter den ”nya John Green”, vilket gjorde henne lite trött i och med att så många andra bra manus blev förbisedda. Hon hoppas att internationella förläggare och förlag snart blir lite modigare, och testar nya grejer, och inte bara samma gamla beprövade teman.

Men visst är det så att John Green har banat väg för den realistiska fiktionen. Vid sidan om dystopierna och fantasyberättelserna är det de realistiska romanerna som frontas mest på de newyorkska boklådornas YA-avdelningar. ”20 Books We Read After Paper Towns” står det på en skylt vid en hylla med böcker skrivna av bland annat Laurie Halse Anderson, Gayle Forman och Rainbow Rowell. Och, tja, inte mig emot, jag älskar realistiska nutidsberättelser (gärna, eller helst, med kärleksinslag). IMG_0856[1]Så vi får väl se vad jag kommer hem med för manus efter den här resan. Efter en period av bra-men-inte-FANTASTISKA-manus (mycket frustrerande) läste jag igår ett manus som fängslade mig hela vägen från första till sista sidan. Jag har tänkt på det hela dagen idag – och i synnerhet på huvudkaraktären – hon är väldigt svår att släppa och väldigt lätt att tycka om. Irriterande nog är det allt jag tänker avslöja just nu, men jag återkommer med mer manussnack i ett blogginlägg längre fram!

//Sofia Ejheden, förläggare på Lavender Lit

PS. Följ gärna @lavenderlit1 på Instagram! Där kommer jag kontinuerligt att bilduppdatera från min vistelse i New York.

22 Maj

Har du läst sida 98?

stinsen_utom ossVi är alla helt utom oss har nu funnits i handeln i ungefär en månad. Och vilket fint mottagande den har fått! Sånt blir man som förläggare oändligt glad över, förstås. Se till exempel de här läslockande citaten ur några av de recensioner som har skrivits!

Litteraturkvalster & småtankar: ”Det är en bok som nästlar sig fast, som inte vill släppa taget. Jag överraskas av vändpunkten, jag blir arg på det som varit och frågorna haglar under läsningen. Att boken har sitt ursprung i verkliga händelser gör min ilska än mer påtaglig. Så mycket mer än så kan jag inte berätta om detta, men läs boken – sök inte på internet! Vändpunkten är det som sätter igång tankarna, frågorna – den som gör att boken blir en ”tänkebok” som Fiktiviteter kallar den.”

Och dagarna går: ”Vad kan jag tillföra i bloggosfären om den här totalälskade romanen? Inte mycket alls mer än att jag tycker alla ska läsa den här vidunderligt egna och vackra romanen.”

Beas bokhylla: ”Att inte avslöja för mycket om den här romanen är väldigt svårt, eftersom huvudtemat skriker efter diskussionspartner, och därför kommer jag att rekommendera den för bokcirklar där man har tillgång till någon att diskutera innehållet med direkt efter läsningen. Jag själv är i desperat behov av någon att diskutera boken med just nu.”

Sagan om sagorna”Är boken läsvärd? Jajaja. Vill jag ha omslaget som en affisch på väggen? EH JA???!?!?!! ÄR DET ENS EN FRÅGA?”

Boktanken: ”Jag blev mycket tagen av boken. Den kommer att stanna kvar länge, länge hos mig. Det är knappast en slump att romanen vunnit ett stort antal prestigefyllda utmärkelser utan tvärtom ytterst välförtjänt.”

Bokfrossa: ”Det här är garanterat årets mest minnesvärda bok så har ni inte läst den än så se till att göra det!”

Vargnatts bokhylla:Jag hade egentligen ingen aning om vad det här var när jag började läsa den. Jag har sett omslaget på instagram till exempel, men hade ingen ordentlig koll på vad den handlade om. Men jisses så överraskad jag blev, och jag kan inte säga varför! Du måste läsa den själv för att få reda på det. Och gör det, läs den!”

BTJ, Eva Lundgren, häfte nr 10, 2015: ”Detta är en mycket ovanlig och vemodig roman om barndomsminnen, starka familjeband och om vad det innebär att vara människa […]. Översättningen är mycket fin. Den oerhört skickliga och prisbelönta författaren är född 1950.”

sickla_utom ossVisst blir man sugen på att starta en bokcirkel för att diskutera den här boken med andra som läst den (och vet vad vändningen på sida 98 handlar om)? Det är en tänkebok, en bok som väcker tankar och frågor och som trollbinder hela vägen igenom. Jag hoppas att den hittar ett hem hos ännu fler av er. <3 Låna den på bibblan, köp den på nätet eller i er favoritboklåda, och läs och ta del av Rosemarys fina, märkliga och annorlunda familjehistoria ni med.

Trevlig läshelg på er! Själv ska jag äntligen börja läsa Kvinnan på tåget (den har legat på vänt alldeles för länge nu).

Vi är alla helt utom oss finns att köpa i den fysiska bokhandeln och på nätet, bland annat på:

Bokus

Adlibris

CDON

Bokon

 

13 Maj

Årets trender inom ungdomslitteraturen

MyHeartOtherBlackHolesSpännande saker är på gång inom ungdomslitteraturen i år. Publishers Weekly skriver om de nya trenderna och menar att de är mörkare, mognare och mer komplexa än tidigare. Fyra trender utmärker sig tydligt: horror, psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar, HBTQIA-tematik samt världens undergång.

Debutanter och nya innovativa idéer frodas inom horror-genren, där främst kvinnliga författare visar vägen. Vad alla dessa böcker har gemensamt är förmågan att väcka starka känslor hos läsarna. ”I think editors are always ready to be scared in the same way that they’re always happy to be made to laugh”, säger den litterära agenten Sarah Davies. ”What we all want in a book is to experience something strong, something we’ve not experienced before – to be gripped and compelled to turn those pages under the covers.”

Några titlar att hålla extra utkik efter är The Dead House av Dawn Kurtagich och Daughters unto Devils av Amy Lukavics.

En ökad medvetenhet om att det är mycket bättre att prata om psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar än att inte göra det, är en av anledningarna till varför böcker som hanterar dessa frågor börjar komma fram. Allt från självmord till ångestsyndrom, tvångstankar och schizofreni skildras i årets ungdomsromaner.

Det stora ansvar som det innebär att skriva och publicera böcker om så tunga ämnen är något som poängteras i artikeln. Förlaget Balzer + Bray beslöt till exempel att låta en psykolog läsa igenom Jasmine Wargas debutroman My Heart and Other Black Holes innan den gavs ut. Boken handlar om två tonåringar som möts genom en hemsida för människor som funderar på att begå självmord.

En annan bok som behandlar mental ohälsa och självmord är den hajpade All the Bright Places av Jennifer Niven, som även ska bli film med Elle Fanning i huvudrollen.

NoneoftheAbove_CoverDenna trend går lite hand i hand med den ökade representationen av HBTQIA-identiteter som vi börjar se inom ungdomslitteraturen. Det handlar om att visa de som är i liknande situationer att de inte är ensamma och hjälpa andra att förstå hur det kan vara att leva med mental ohälsa eller som transperson.

Könsidentiteter som i stort sett tidigare varit osynliggjorda får nu ta plats. I None of the Above av I. W. Gregorio får vi följa den intersexuella Kristin, och What We Left Behind av Robin Talley handlar om paret Gretchen och Toni, där Gretchen identifierar sig som lesbisk och Toni som genderqueer. Könade pronomen används överhuvudtaget inte i Talleys roman, utan karaktärerna refereras helt enkelt till genom deras namn.

Apokalyptiska berättelser är en av få platser i ungdomslitteraturen där religion ofta står i fokus, så som i Vivan Apple at the End of the World av Katie Coyle och The Sacred Lies of Minnow Bly av Stephanie Oakes.

Berättelser om världens undergång är lockande av många olika anledningar. ”I think one of the attractions of apocalypse novels is that usually the parents are wiped out at the very beginning”, säger redaktören Margaret Raymo. ”It’s left up to the teen characters to then discover their inner kick-ass-ness and moral compass and redeem the world on their own.”

Vad tycker ni om dessa trender? Och vad vill ni se mer av i framtiden inom ungdomslitteraturen?

Text: Amanda Beijbom

 

11 Maj

Säg hej till vår praktikant!

amandaHej! Vem är du?

Hej! Mitt namn är Amanda Beijbom, jag är 23 år gammal och bor i Uppsala. Jag har en kandidatexamen i litteraturvetenskap och brinner för litteratur med HBTQ-tematik. Förutom litteratur så älskar jag även musikaler och är en hejare på att steka pannkakor.

Vad gör du just nu?

Just nu håller jag på att avsluta mina studier i förlagskunskap på Stockholms universitet genom min praktik på Kalla Kulor och Lavender Lit, sedan får vi se vart vindarna bär!

Vilken bok var din senaste wow-upplevelse?

Definitivt Livets outgrundliga mysterier av Benjamin Alire Sáenz! Fantastiskt vacker prosa.

Vilken är din favoritbok?

Det är alldeles för svårt att bara välja en! Men serien om Anne på Grönkulla av L. M. Montgomery, Harry Potter-böckerna av J. K. Rowling och Franny och Zooey av J. D. Salinger har alla speciella platser i mitt hjärta.

Vilket är ditt drömjobb?

Den stora Drömmen är att någon gång i framtiden driva ett eget litet förlag som specialiserar sig på att ge ut normkritisk litteratur med HBTQ-tematik.

05 Maj

Ny bok av författaren till förra årets stora snackis

Frankie_3DI maj ger Lavender Lit ut Den ökända historien om Frankie Landau-Banks, skriven av E. Lockhart som förra året hyllades enormt för succéboken Kanske är det allt du behöver veta (We Were Liars). 

Boken om Frankie Landau-Banks har tilldelats Printz Honor och Cybils Award för bästa ungdomsbok samt varit finalist i National Book Award.

En smart och humoristisk bok med feministiska förtecken.
Den ökända historien om Frankie Landau-Banks utsågs även till en av årets bästa böcker av bland annat New York TimesPublishers Weekly och School Library JournalLockharts senaste bok, Kanske är det allt du behöver veta, var en av 2014 års mest uppmärksammade och prisbelönta böcker. Bland annat vann den Goodreads Choice Awards med 34 000 röster.


Handling:
Frankie Landau-Banks har förändrats under sommarlovet. När hon till hösten kommer tillbaka till sin internatskola blir hon tillsammans med den populära Matthew Livingston. I Matthews sällskap får Frankie en ny social status och nya vänner, men hon träder också in i en värld full av hemligheter. Hon får nys om att Matthew är med i ett hemligt sällskap – ett sällskap där bara killar är välkomna.

Frankie vägrar låta sig nedvärderas eller uteslutas på grund av sitt kön. Hon vet att Matthew ljuger och undanhåller saker för henne. I tysthet börjar hon därför smida planer för att visa att hon är smartare än killarna.

***

Emily Lockhart_Photo credit www.heatherweston.comE. Lockhart föddes 1967 i New York City. Hon har en doktorsexamen i litteraturvetenskap och drömde en gång i tiden om att bli skådespelare. Tjugotvå år gammal började hon skriva på allvar och har sedan dess skrivit en rad böcker både för barn och för unga vuxna.

***

Ladda ner författarfoto och omslagsbild.
För läsexemplar och recensionsexemplar: info@lavenderlit.com 
För intervjuförfrågningar och övrig pressinformation, kontakta Kajsa Olofsson,
pr- och marknadschef på Lavender Lit: kajsa@lavenderlit.com
Första recensionsdag: 25 maj