02 Jun

Sofia Ejheden ny delägare och förläggare på Kalla Kulor och Lavender Lit

Sofia Ejheden_Foto Ossian EklundSofia Ejheden, tidigare produktionschef på Kalla Kulor och grundare av imprintet Lavender Lit, återvänder till förlagen som delägare och förläggare. Hon kommer närmast från en tjänst som förläggande redaktör på Printz Publishing.

– Vi ser stora tillväxtmöjligheter för både Kalla Kulor och Lavender Lit och för att hinna med allt behövde vi förstärka. Att Sofia – som verkligen känner förlaget utan och innan – väljer att återvända till oss ser jag som det allra finaste av förtroenden, säger Hans-Olov Öberg, VD på Kalla Kulor.

Kalla Kulor startades 2001 av Hans-Olov Öberg och ger ut böcker inom genrerna deckare, samhällsdebatt, biografier och popkultur. Imprintet Lavender Lit, som startades 2014, fokuserar på skönlitteratur för unga och vuxna.

– Som mångårig anställd på Kalla Kulor känns det oerhört roligt att göra comeback i den här rollen, och att fortsätta bygga vårt redan starka och fina varumärke. Kalla Kulor och Lavender Lit utgör tillsammans en stark aktör på bokmarknaden och de kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. Jag ser fram emot att se båda förlagen växa framöver, säger Sofia Ejheden, som i juni blir ny förläggare på Lavender Lit.

För frågor och mer information, kontakta:

Hans-Olov Öberg, hans-olov.oberg@kallakulor.com
Sofia Ejheden, sofia@lavenderlit.com

09 Sep

Boklådor och författarevent i New York

IMG_2092Jag är förmodligen inte den enda bokälskaren som avgudar att besöka boklådor – både hemma i Sverige och utomlands. New York bjuder på ett underbart utbud av bokhandlar i alla storlekar och med en massa olika stilar och inriktningar. Det är bara att utforska och hitta sin egen favorit! Personligen är jag väldigt förtjust i Barnes & Noble, som är den största bokhandelskedjan, med flera våningar stora butiker, långa rader av bokhyllor och med en massa bord som tipsar om personalens favoriter, de hetaste titlarna just nu och böcker du borde läsa om du gillade den och den boken. Det kanske låter tråkigt att vara i förtjust i en centralstyrd kedja, men jag älskar deras YA-utbud (som i Union Square-butiken är jättestort) och deras tipsbord. Tipsborden är av samma stuk som på exempelvis Waterstones i London och är ett utomordentligt trevlig sätt att uppmärksamma titlar på och mycket trevligt för kunden att botanisera omkring bland. Jag skulle gärna se att detta grepp användes flitigare även i Sveriges bokhandlar. Men just på grund av att B&N är en kedja är det också samma böcker som ligger på tipsborden i de olika butikerna på Manhattan, vilket är trist. Jag önskar att butikerna hade mer att säga till om där.

IMG_2091Sedan får man förstås inte missa klassikern Strand Book Store som säljer både nya och gamla böcker. Här är det alltid fullt av folk som trängs bland hyllor och bord (jag älskar att det alltid är så himla mycket folk inne i New Yorks boklådor! Bli heller inte förvånad om du ser folk sitta på golvet och läsa i böckerna, det är mycket vanligt.) Housing Works Bookstore Cafe är mindre än de två föregående tipsen, men otroligt mysig – och medan du väljer vilka böcker som ska få följa med dig hem kan du köpa ett glas vin i caféet. (Världens bästa grej!) Books of Wonder är en given favorit och ett måste för alla som gillar barn- och ungdomslitteratur. Mysig atmosfär, bra utbud och fantastiskt hjälpsam personal. Rolig fakta är att många YA-författare har jobbat där, som till exempel Jenny Han och Adam Silvera.

I Brooklyn finns också många boklådor väl värda ett besök. I Williamsburg finns charmiga Spoonbill & Sugertown och på Fulton Street i Fort Greene ligger suveräna Greenlight Bookstore.

IMG_1513Boklådorna här är jättebra på att anordna författarevents, så håll koll på vad som händer inför din New York-resa! Häromveckan var jag på releasepartaj för David Levithans Another Day på Books of Wonder (och en massa andra YA-författare var där för att lyssna och visa sitt stöd, vilket gjorde mig oerhört starstruck!), och framöver ska jag bland annat på författarevent med Ransom Riggs (för kommande boken Library of Souls), Jojo Moyes (för After You, den hett efterlängtade uppföljaren till Me Before You/Livet efter dig) och ”Realistic Teen Reads” med Jennifer E. Smith, Amanda Maciel, Maggie Lehrman och Carolyn Mackler. För att få gå på eventen krävs oftast inte mer än att man köper boken (och i samma veva får man ett wristband = en sittplats). Boken går i regel inte att köpa förrän samma dag som eventet går av stapeln och om författaren i fråga är väldigt populär kan det vara en god idé att gå och köpa boken redan när butiken öppnar på morgonen.

/Sofia på bokhandelsvift

10 Aug

Förläggarliv i New York City

IMG_0787[1]Jag befinner mig i New York, denna otroliga stad som aldrig sover, som har allt att erbjuda, och kanske viktigast av allt, som är den amerikansk bokbranschens metropol. Det är här de stora förlagshusen ligger, de flesta litterära agenterna och scouterna verkar här, och det finns en hel uppsjö av stora och små boklådor. Och det är därför jag är här, för att utforska, insupa och uppleva bokbranschen i den mest fantastiska staden av dem alla.

Jag har varit här i en vecka nu. Jag ska vara här i tre månader. En stund kvar alltså (tack och lov, jag undrar redan hur jag någonsin ska kunna åka hem och lämna allt det här!). Under tiden jag är här kommer jag att jobba som vanligt med Lavender Lit och Kalla Kulor – fast på distans (tummen upp för internet) och med sex timmars tidsskillnad. 

I veckan hade jag dessutom mitt första agentmöte. Vi träffades på en liten mysig restaurang i Brooklyn, drack islatte och pratade om manus hon redan skickat, och som jag antingen läst eller bara hunnit kika på, och om nya manus som hon trodde skulle kunna vara intressanta. Det är lätt att hungra efter det nya stora manuset, det som ännu inte kommit ut, men som av scouter, agenter och förlag spås bli en stor hit. Och givetvis är det drömmen att lägga vantarna på ett sådant. Lite grann som vi hade turen att göra med We Were Liars/Kanske är det allt du behöver veta.

När vi pratade om vad som är hett just nu skrattade agenten och sa att under de senaste bokmässorna har alla internationella förläggare varit på jakt efter den ”nya John Green”, vilket gjorde henne lite trött i och med att så många andra bra manus blev förbisedda. Hon hoppas att internationella förläggare och förlag snart blir lite modigare, och testar nya grejer, och inte bara samma gamla beprövade teman.

Men visst är det så att John Green har banat väg för den realistiska fiktionen. Vid sidan om dystopierna och fantasyberättelserna är det de realistiska romanerna som frontas mest på de newyorkska boklådornas YA-avdelningar. ”20 Books We Read After Paper Towns” står det på en skylt vid en hylla med böcker skrivna av bland annat Laurie Halse Anderson, Gayle Forman och Rainbow Rowell. Och, tja, inte mig emot, jag älskar realistiska nutidsberättelser (gärna, eller helst, med kärleksinslag). IMG_0856[1]Så vi får väl se vad jag kommer hem med för manus efter den här resan. Efter en period av bra-men-inte-FANTASTISKA-manus (mycket frustrerande) läste jag igår ett manus som fängslade mig hela vägen från första till sista sidan. Jag har tänkt på det hela dagen idag – och i synnerhet på huvudkaraktären – hon är väldigt svår att släppa och väldigt lätt att tycka om. Irriterande nog är det allt jag tänker avslöja just nu, men jag återkommer med mer manussnack i ett blogginlägg längre fram!

//Sofia Ejheden, förläggare på Lavender Lit

PS. Följ gärna @lavenderlit1 på Instagram! Där kommer jag kontinuerligt att bilduppdatera från min vistelse i New York.

13 Maj

Årets trender inom ungdomslitteraturen

MyHeartOtherBlackHolesSpännande saker är på gång inom ungdomslitteraturen i år. Publishers Weekly skriver om de nya trenderna och menar att de är mörkare, mognare och mer komplexa än tidigare. Fyra trender utmärker sig tydligt: horror, psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar, HBTQIA-tematik samt världens undergång.

Debutanter och nya innovativa idéer frodas inom horror-genren, där främst kvinnliga författare visar vägen. Vad alla dessa böcker har gemensamt är förmågan att väcka starka känslor hos läsarna. ”I think editors are always ready to be scared in the same way that they’re always happy to be made to laugh”, säger den litterära agenten Sarah Davies. ”What we all want in a book is to experience something strong, something we’ve not experienced before – to be gripped and compelled to turn those pages under the covers.”

Några titlar att hålla extra utkik efter är The Dead House av Dawn Kurtagich och Daughters unto Devils av Amy Lukavics.

En ökad medvetenhet om att det är mycket bättre att prata om psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar än att inte göra det, är en av anledningarna till varför böcker som hanterar dessa frågor börjar komma fram. Allt från självmord till ångestsyndrom, tvångstankar och schizofreni skildras i årets ungdomsromaner.

Det stora ansvar som det innebär att skriva och publicera böcker om så tunga ämnen är något som poängteras i artikeln. Förlaget Balzer + Bray beslöt till exempel att låta en psykolog läsa igenom Jasmine Wargas debutroman My Heart and Other Black Holes innan den gavs ut. Boken handlar om två tonåringar som möts genom en hemsida för människor som funderar på att begå självmord.

En annan bok som behandlar mental ohälsa och självmord är den hajpade All the Bright Places av Jennifer Niven, som även ska bli film med Elle Fanning i huvudrollen.

NoneoftheAbove_CoverDenna trend går lite hand i hand med den ökade representationen av HBTQIA-identiteter som vi börjar se inom ungdomslitteraturen. Det handlar om att visa de som är i liknande situationer att de inte är ensamma och hjälpa andra att förstå hur det kan vara att leva med mental ohälsa eller som transperson.

Könsidentiteter som i stort sett tidigare varit osynliggjorda får nu ta plats. I None of the Above av I. W. Gregorio får vi följa den intersexuella Kristin, och What We Left Behind av Robin Talley handlar om paret Gretchen och Toni, där Gretchen identifierar sig som lesbisk och Toni som genderqueer. Könade pronomen används överhuvudtaget inte i Talleys roman, utan karaktärerna refereras helt enkelt till genom deras namn.

Apokalyptiska berättelser är en av få platser i ungdomslitteraturen där religion ofta står i fokus, så som i Vivan Apple at the End of the World av Katie Coyle och The Sacred Lies of Minnow Bly av Stephanie Oakes.

Berättelser om världens undergång är lockande av många olika anledningar. ”I think one of the attractions of apocalypse novels is that usually the parents are wiped out at the very beginning”, säger redaktören Margaret Raymo. ”It’s left up to the teen characters to then discover their inner kick-ass-ness and moral compass and redeem the world on their own.”

Vad tycker ni om dessa trender? Och vad vill ni se mer av i framtiden inom ungdomslitteraturen?

Text: Amanda Beijbom

 

11 Maj

Säg hej till vår praktikant!

amandaHej! Vem är du?

Hej! Mitt namn är Amanda Beijbom, jag är 23 år gammal och bor i Uppsala. Jag har en kandidatexamen i litteraturvetenskap och brinner för litteratur med HBTQ-tematik. Förutom litteratur så älskar jag även musikaler och är en hejare på att steka pannkakor.

Vad gör du just nu?

Just nu håller jag på att avsluta mina studier i förlagskunskap på Stockholms universitet genom min praktik på Kalla Kulor och Lavender Lit, sedan får vi se vart vindarna bär!

Vilken bok var din senaste wow-upplevelse?

Definitivt Livets outgrundliga mysterier av Benjamin Alire Sáenz! Fantastiskt vacker prosa.

Vilken är din favoritbok?

Det är alldeles för svårt att bara välja en! Men serien om Anne på Grönkulla av L. M. Montgomery, Harry Potter-böckerna av J. K. Rowling och Franny och Zooey av J. D. Salinger har alla speciella platser i mitt hjärta.

Vilket är ditt drömjobb?

Den stora Drömmen är att någon gång i framtiden driva ett eget litet förlag som specialiserar sig på att ge ut normkritisk litteratur med HBTQ-tematik.

01 Dec

Sagan bakom namnet

Så var december här. Årets sista månad. Men tänk, om bara tjugofyra dagar är det julafton! Under alla dessa dagar fram till dopparedagen kommer vi att bjuda på julklappstips, intervjuer, små anekdoter om förlaget och böckerna, och mycket annat. Allt för att ni ska få lära känna Lavender Lit och vår utgivning lite bättre!

Låt oss börja med att berätta var namnet Lavender Lit kommer ifrån.

När vi för ungefär ett år sedan hade tagit beslut om att starta ett systerförlag till Kalla Kulor, dök följande relevanta fråga upp: Vad skulle det heta? Ganska snart föreslog förlagschefen, Hans-Olov, Lavender. Marknadschefen, Kajsa, och produktionschefen, Sofia, var genast med på noterna. Lavendel är en tilltalande, stark och vacker blomväxt, och bara ordet fick oss att drömma oss bort till Frankrikes vidsträckta, lila lavendelfält. Associationen kändes perfekt.

Men vad skulle vi då heta mer än Lavender? Förlag? Publishing? Books? Vi fastnade för Lit, en förkortning av literature, mycket för att allitterationen låg så bra i munnen, men allra mest för att en googling upplyste oss om att Lit var en dvärg i den nordiska mytologin*. Och därmed var saken klar. Ingen på förlaget är nämligen längre än 170 cm.

 

* Historien om Lit är tyvärr inte särskilt vacker. nordisk mytologi var han en dvärg som sprang i vägen för Tor och de andra gudarna, och han sparkades in i elden och brann upp. 

27 Aug

Förlagets första bok och produktionsnörderi

Det är alltid något speciellt med nya böcker: hur många gånger man än har beundrat och inspekterat inlagan och omslaget under arbetets gång, går det inte att jämföra med känslan som uppstår när man för första gången håller boken i handen.  Blev den så fin som vi tänkt?

bild (5)I dag anlände äntligen Kanske är det allt du behöver veta från tryckeriet. Som vi har väntat och längtat! Och utseendemässigt överträffar den alla våra förväntningar. Den är helt vansinnigt snygg!

Jag har de senaste åren varit produktionsansvarig på Kalla Kulor Förlag och är, vid sidan om att vara förläggare, ansvarig för produktionen även på Lavender Lit. Detta innebär bland annat att jag har ett nära samarbete med formgivaren i hur omslaget ska se ut, liksom hur inlagan (själva boksidorna) ska layoutas.

bild 2Men något av det allra roligaste med mitt jobb är de riktigt produktionsnördiga detaljerna: nämligen att bestämma hur själva boken ska se ut och hur den ska tryckas. Vilket papper ska boksidorna ha? Ett riktigt vitt eller ett mer krämfärgat? Träbaserat eller träfritt? Vilken opacitet och vilken bulk?

Mitt favoritpapper heter Munken Premium Cream och är ett krämfärgat, träfritt och obestruket papper som ger mycket god läsbarhet. Det håller hög kvalitet (så att vi kan spara böckerna under lång, lång tid och låta dem vandra genom kommande generationer …) och gulnar inte som träbaserat papper kan göra (även om det tar rätt lång tid innan det sker).

bild 4Redan tidigt i utgivningsprocessen bestämmer man vilket typ av band boken ska ha: inbunden, danskt band, flexband, kartonnage osv. Som läsare föredrar jag främst inbunden (stabil och känns lyxig) och danskt band (mjuka pärmar som ger en mysig och lätt bok). Men som produktionschef föredrar jag inbundna böcker med skyddsomslag. Alla fysiska böcker består av inlagepapper, men den inbundna boken ger en nörd som jag så mycket mer att leka med! Här ska väljas pärmöverdrag (färg och papperstyp – jag aktar mig alltid noga från den trista helsläta papperstypen), kapitälband (det lilla bandet som sitter mellan pärmrygg och bokblock) och färg på ryggstämpeln (titeln och författarnamnet på ryggen under skyddsomslaget).

bild 3I arbetet med Kanske är det allt du behöver veta ville formgivaren – Hanna Larsson – och jag fånga de flärdfulla och överdådiga inslagen som förekommer i boken. Vi tryckte därför titeln på skyddsomslaget i guld (ett annat trycktekniskt val som kan vara kul att leka med: efterbehandling i form av lackad text osv, eller som i det här fallet, guldfoliering). Det lyxigt guldiga återkommer sedan i bokens pärmstämpel och på kapitälbandet, medan själva pärmöverdraget är vitt. Stilrent, snyggt och luxuöst. Tycker jag, a.k.a produktionsnörden.

 

01 Jul

”Vi vill svepas med redan i första kapitlet”

Hur gör man egentligen för att få ett manus antaget av ett förlag? Finns det några tips och genvägar? Therese Gregorius och Kapitel 1 har intervjuat Sofia Ejheden. 

Sofia Ejheden jobbar som produktionschef på Kalla Kulor förlag och det nystartade imprintet Lavender Lit. Kalla Kulor startade 2001 och har en bred utgivning. På listan över utkomna titlar hittar vi både skönlitteratur, biografier, musikböcker, samhällsdebatt och mycket annat. Många av författarna är erfarna, men här finns också flera debutanter och förstagångsförfattare.

Sofia_Ejheden_press3Hur jobbar Kalla Kulor och Lavender Lit med att få in nya manus och författare?
– Vi letar ständigt efter nya författartalanger och starka manus, berättar Sofia. Vi gör det på flera olika sätt: framför allt läser vi de spontaninskickade manusen som kommer in och följer upp tips från författarcoacher. Men vi kan också vända oss direkt till personer som vi vet besitter specialkunskaper inom ett visst ämne. Det gjorde vi bland annat med fackboken Kina enligt Cho, där författaren Frédéric Cho är en av Sveriges absolut främsta Kinakännare.

I takt med att olika sorters egenutgivning blir allt vanligare, öppnas ännu ett sätt att synas och bli upptäckt. Förlaget håller definitivt ögonen öppna på alla delar av branschen, säger Sofia.

– Naturligtvis följer vi den utgivning som sker, både hos de traditionella förlagen och via egenutgivning. Man vet aldrig när det kan dyka upp något som fångar vårt intresse! Med tanke på hur svårt det är att bli utgiven av ett traditionellt förlag, tycker jag det är jättebra att möjligheten till egenutgivning finns. Är man dessutom villig att slita hårt för att den egenutgivna boken ska slå igenom på marknaden, är det inte alls omöjligt att man lyckas. Det finns flera utmärkta exempel på det, bland annat Emelie Schepp och hennes debut Märkta för livet.

Vad letar ni efter i ett manus? Vad ska det ha för att kunna bli aktuellt för utgivning?
– Äkthet, originalitet, det där lilla extra. Det är viktigt att vi sveps med redan i första kapitlet, helst redan på första sidan. Om inte vi gör det, tror vi inte att våra läsare kommer att göra det heller.

Vad händer då när ett spontanmanus kommer in till förlaget? Vem eller vilka läser, och hur går det till att fatta beslut om utgivning eller refus?
– Vi har en manusansvarig på förlaget som gör det första urvalet. De manus som väljs ut ur högen läses sedan av resten av förlaget. Om vi kommer överens om att ett manus har utgivningspotential bokar vi in ett möte med författaren. Vi tycker att det är jätteviktigt med personkemi, författen ska trivas med oss och vi med författaren.

Finns det något man absolut inte ska göra, när man skickar in manus till er? Någon detalj som får er att genast rata manuset?
– Vi vill inte ha fysiska manus, alltså utskrivna på papper. Skickar du ett sådant kommer det inte att bli läst. Men eftersom vi är så tydliga med det på vår hemsida har de allra flesta koll på det. Det var evigheter sedan vi tog emot ett manus per post.

Det kan också vara bra att låta någon annan titta på ditt manus innan du skickar iväg det. Idag har det blivit allt vanligare att aspirerande författare tar hjälp av en lektör, redaktör eller liknande för att göra en extra bearbetning och finslipa texten innan den går till förlag. Det är något som Sofia ställer sig positiv till.

– Vi rekommenderar starkt att man tar hjälp. Tillsammans med en lektör eller redaktör kan manuset få den där extra skjutsen som behövs, både språkligt och innehållsmässigt. I den konkurrens som råder krävs det att man har ett manus som verkligen sticker ut vid första anblick. Ett genomarbetat språk är en bra början.

Hur ser det ut framöver? Om ni helt fritt fick önska er det perfekta manuset för 2014–2015, vad skulle det vara?
– Förlagschefen önskar sig boken med titeln Palmemördaren: det var jag. Eller biografin om Robyn. Personligen ser jag gärna starka, samtida crossovermanus, med vackert språk, intressanta vändningar och smarta huvudkaraktärer.